29 december 2014

Årets bästa nya fado på cd

2014 var inget särskilt bra år för nyinspelad fado på cd. Ganska få skivor kom ut, till skillnad från året före. Vad det kan bero på är inte lätt att säga. När jag ser tillbaka på 2014 och väljer ut de bästa skivorna, begränsar jag mig till sex stycken. Här har jag helt bortsett från nyutgivningar av äldre fado. Och eftersom skivorna har presenterats tidigare i denna blogg nöjer jag mig med hänvisningar till de datum då jag först skrev om dem.

1. Carminho: Canto (11 november)
1. Katia Guerreiro: Até ao Fim (11 december)

Förstaplatsen delar två sångerskor som tillhör eliten inom dagens fado. Skivorna är mycket olika, och jag har svårt att se den ena som överlägsen den andra.



 3. Carolina (5 maj)

Fin debut för Carolina, även känd som Lina Rodrigues.



4. Brincar aos Fados (11 december)

Trevlig antologi kring traditionell fado där några sångerskor svarar för höjdpunkterna.



5. Mensagens (19 oktober)

Coimbras akademiska fado som den låter med några av dagens bästa sångare och gitarrister.



6. António Laranjeira: Luz (11 november)

Ny sångare från norra Portugal som övertygar på denna skiva.


Nästa gång jag lägger ut något i bloggen är det 2015. Jag passar på att önska eventuella besökare ett gott nytt år!

26 december 2014

Fadoprofilen (65): Beatriz da Conceição

Beatriz da Conceição (1939) är från Porto men har mest verkat på huvudstadens teatrar och fadohus. På lite äldre dagar är hon en respekterad fadista i traditionell stil. Hennes musik har många dämpade, eftersinnande och varierade uttryck, ofta med en talspråksliknande intonation. Hon har också vokala resurser att sätta kraft bakom orden. Hon är noga med texttolkningen. Röstläget är ganska lågt, fraserna tydligt men måttligt ornamenterade.
Beatriz da Conceição uppträder fortfarande och kan då och då höras på fadohus i Lissabon. Här är länkar till tre inspelningar från olika tider:



22 december 2014

Jul med Karin Boye

Karin Boye (1900–41) är författare till dikten nedan. Den ingår i samlingen De sju dödssynderna och andra efterlämnade dikter, 1941.



Jul 1939

När julnatten tätnar
knarrar golv och dörr.
De döda sedan urtider
söker oss som förr.
De sitter i vårt hem
och minner oss omsider
att i de gamla tider
var julen först en fest för dem.

"Vi kommer inte med skrämsel,
vi kommer med tröst.
Vi såg er övergivenhet
en lång mörk höst.
Hur gott att vara fler.
Sitt kvar hos oss vid brasan.
Vi kände också fasan,
och vår förtvivlan var som er.

Vi stod med frusna munnar
i världens natt på post,
och rymdens stelnade brunnar
låg isblå av frost.
Vi kände dödens bett.
Och dödssnö låg vida.
Då viskade någon: Bida –
en morgonstjärna har jag sett.

Vi hörde. Vi trodde.
Vi tände bloss i vår nöd.
Och vi stod upp till ljusfest
i mörker och död.
Ni säger: Dårars bloss!
Och om ni kan, så släck dem.
Men lyft dem hellre och räck dem
åt nya släkten ifrån oss!"

De tomma fimbulhimlarna
har kvävt allt skri.
Men andlöst lyssnar själarna,
de döda och vi.
I någon bortglömd vrå
av världen som förödes,
är det ett barn som födes,

ett löftesbarn på halm och strå.

20 december 2014

Jul med Fernando Farinha

Sången É Natal (”det är jul”) handlar om julen, ett ovanligt ämne inom fadon. Inspelningen som jag länkar till fann jag på en portugisisk blogg för några år sedan. Fernando Farinha (1928/29–88), en av fadons största sångare, har skrivit texten till musik av Artur Ribeiro.


Rösten och ljudkvaliteten antyder att det rör sig om en ganska tidig inspelning av Farinha, troligen från mitten eller slutet av 50-talet.


Och här är texten, utan minsta försök till översättning trots att den inte verkar helt ogenomtränglig.

É Natal ... os sinos estão tocando
Enquanto nos seus lares
Famílias vão rezando.

É Natal ... alegram-se as crianças,
O Pai Natal voltou
Com montes de lembranças.

É Natal ... o mundo iluminou-se
Com a luz do perdão
Que Deus à terra trouxe.

É Natal ... Jesus vem nos dizer
Que só para perdoar
Vale a pena nascer.

É Natal ... nasceu o Deus Menino,
O mundo que era grande
Tornou-se pequenino.

É Natal ... os homens são irmãos,
Esqueceram egoísmos
E deram suas mãos.

É Natal ... poucas horas somente
Que juntas são um dia,
Um dia diferente.

É Natal ... oh, Deus que me escutais
Fazei que os outros dias
Sejam todos Natais.

Här ännu en sång, som inte har något med julen att göra. Fadon Bendito Seja Deus (”välsignad vare Gud”) av Fernando Farinha (text) och gitarristen Alberto Correia (musik) är inte alls så religiös som man kan tro av titeln. Här är Farinha i högform, sannolikt kring 1960, full av självförtroende och vitalitet: