31 december 2015

Gott nytt år!

Det sägs att intresset för fyrverkerier och smällare på nyårsafton och nyårsdagen är i avtagande. Och i en del kommuner har man försökt beränsa smällandet till ett fåtal timmar runt tolvslaget. Bekymmer för hur hundar och andra djur upplever ljuden kommer allt oftare till uttryck. Hur det blir här på Södermalm vet vi om några timmar. Mitt tips är att det kommer att smälla och lysa om vanligt. Och att ungefär lika många som förra året tycker att fyrverkerierna och firandet är festligt.

Jag önskar eventuella läsare av denna blogg ett gott nytt 2016. Det gångna året kan man säga mycket negativt om, det har inneburit stora svårigheter, här i Sverige och runt om i världens allt flera, allt värre krisområden. Låt oss hoppas att den meningen inte ska kännas lika sann nästa nyårsafton.

Här bidrar jag med ett stillsammare fyrverkeri i form av några vinterblommor från Madeira, infångade under ett par besök för några år sedan. Tolka dem gärna symboliskt som en förhoppning om ett blomstrande nytt år.







28 december 2015

Ny fado (?) på cd

Ana Moura. Moura. Universal. ****

Fadons musikaliska värld är betydligt större än man kan tro innan man känner den. Men den har sina begränsningar. Att en del artister efter några trogna år i fadons tjänst vill pröva något nytt är lätt att förstå. Det kan ske tillfälligt som då någon tar upp tango, chanson eller brasiliansk musik och sedan återvänder till fadon. En och annan kanske definitivt är på väg bort från fadon.

Hur det är med Ana Moura är jag osäker på. På skiva började hon med några utpräglade fadoskivor där Jorge Fernando var en viktig medspelare. Och med all respekt för Fernandos stora kompetens som gitarrist, arrangör, kompositör, poet och producent tycker jag att det är naturligt att Ana Moura ville förnya sin musik. Hennes första skivor var bra, men tämligen lika varandra. En förnyelse kom med albumet Desfado  (Universal) från 2012, inspelat i USA med amerikanska studiomusiker och under inflytande av en mer internationaliserad populärmusik, dock med en tydlig förankring i fadon i de flesta av skivans spår. Jag gillade Desfado och tyckte det var en framgångsrik nyorientering.


Nu kommer Moura (Universal), inspelad i Hollywood och Los Angeles, åter med ett gäng amerikankska studiomusiker. Och jag lyssnade igenom den och blev först besviken. Fado eller inte fado? Mitt första intryck var att detta var en professionell, genomarbetad produkt där musikerna kan sitt jobb och utför det oklanderligt. Men där musiken var lite profillös och hemlös – en internationell musik utan tydlig förankring i en tradition. Om den inte sjöngs på portugisiska skulle den kunna komma varifrån som helst.

Det som finns kvar av typisk fado är det portugisiska språket, den portugisiska gitarren (fint trakterad av Ângelo Freire men mer tillbakadragen än normalt), vissa textmotiv (som dock inte fadon har monopol på) samt två traditionella fados av Alfredo Marceneiro och Carlos da Maia. Det som normalt inte hör hemma inom fadon är slagverk, elgitarrer, andra elektroniska klanger, hammondorgel (!) och sånger som tonas ut i slutet. De flesta av sångerna är nyskrivna och bland upphovsmännen hittar man få av fadons vanliga namn. Gränsen mellan fado och annan populärmusik har alltid varit diffus, och här mer än någonsin. Om Ana Moura hade sjungit på engelska (vilket hon gör i ett nummer), så hade sångerna låtit som pop eller rock.

Men det är ett utmärkt album. Det finns stor kompetens hos dem som medverkar, och jag har med nöje hört framförallt långsammare nummer som Cantiga de Abrigo och Ninharia där Ana Mouras röst kommer bäst till sin rätt. Och hon har knappast tidigare varit lika övertygande som här. Rösten ligger ganska lågt och är beslöjad, lite kärv och sträv. När hon sjunger trycker hon till orden och blir närvarande och intensiv även när hon sjunger lågmält. Med rösten och sångsättet finns så att säga en inbyggd säkring som förhindrar att musiken glider över i det glättiga, mondäna eller inställsamma. Denna musik har i de flesta fall inte så mycket som påminner om fado i ljudbild eller uppbyggnad, men den har tyngd och energi. Inte fado som form, men som känsla.

Jag gillar Moura, som hade varit ännu bättre utan slagverk, hammondorgel och mystiska elektroniska pling-plongljud, och kommer säkert att återvända till vissa av spåren i den. Fado eller inte fado? Kanske ingen viktig fråga ändå. Om Ana Moura återvänder till en mera konventionell fado får framtiden visa. Som sångerska klarar hon av annat också, vilken denna nya cd är ett bevis för.



25 december 2015

Bo Bergmans Stockholm


Bo Bergman (1869–1967) var stockholmare och Stockholm är ett återkommande motiv i hans lyrik. I hans musikaliska och stämningsfulla dikter möter vi honom ofta som en kringströvande iakttagare vars sinnesintryck av stadens bilder omvandlas i eftertanke, fantasi och försoning. Liksom sin kollega Hjalmar Söderberg står Bo Bergman många gånger för en mild resignation, men också för en tolerant humanism. Hans litterära verk består främst av diktsamlingar, och många av hans dikter har levt vidare i tonsättningar av Wilhelm Stenhammar, Ture Rangström och andra kompositörer.


Det Stockholm som Bergman skildrar är givetvis en svunnen stad. Ändå ger många av hans bilder en igenkänning: här finns grönskan, vattenytorna som speglar stadens byggnader, trafiken och sjöfarten, höst- och vintermörkret, kontrasten mellan gammalt och nytt, det hektiska stadslivet, tidens flykt … men för flanören Bergman leder intrycken också till litterära associationer som troligen få av dagens flanörer delar. Dikterna här har jag hämtat från en samling, Stockholmsdikter (Bonniers) som utkom 1963. Att läsa den är att ta del av ett stycke inte alltför avlägsen Stockholmshistoria, men de ger också en spegel åt dagens stadsbilder där mycket trots alla förändringar lever vidare.




Stadsbarn

Jag älskar dimman, som släpar våt
över kajer och torg i natten,
och lyktornas ögon, röda av gråt,
och lukten från gatan och visslans låt
från en spöklikt skymtande båt
ute på Mälarns vatten.

Jag älskar novemberdagens grå
förtvivlan och grändens fasa,
fabrikernas hjärtan som bulta och slå
och droskan som rullar och löven som gå
i dans kring en bänk i en vrå
med en ensam människotrasa.



I Humlegården

Floras gröna hov i staden
flaggar åter för sin kung,
och på bänken under bladen
droppar luften honungstung.

Bokens folk och lekens glömma
här en timme lika lätt,
medan solens guldstänk strömma
brinnande på blommig slätt.

Barnens lek är allvar; hela
deras själ läggs ner däri.
De är inte de som spela.
De som spela äro vi.



Sök att läsa blott i tingen.
Allting gömmer en symbol.
Bolln är jordens bild och ringen
Evigheten utan mål.

Jag har fått mitt öde skrivet
och min del av gråa hår,
men vad vet jag mer om livet
än när jag var tio år?

Här i skuggan, där de storas
grenvalv vuxit ur ett frö,
ser jag Adams barn som Floras
spira, blomma, vissna, dö.



Ur Vid vattnet

Här på en bänk vid vattnet har jag glömt mig kvar.
Jag lyss till lätta skvalp. Ett tåg därborta far.
Ett skuggskepp länsar in mot Slussens ljusreklamer,
och som en jätteramp är hela kajen tänd.
Vad spelas det i kväll för olycksdigra dramer
bland svartnande kulisser i en gammal gränd,
ni ädla herrar, ni tillbedjansvärda damer?

Den yra staden kan ej gå till sängs. Den dras
mot blänk och bloss, den dränker sömnen i ett glas
och dagens slit i surret omkring nöjeshjulet.
En stad för starka. Ingen stad att åldras i.
Du slipper inte undan tiden, hur förstulet
du suckar efter allt som en gång är förbi
och möter allt det nya misstänksamt och mulet.

Det nya och det gamla! Jag har aldrig känt
Det som en dödlig kamp, när de ha bältespänt.
Det är ju bara livets rytm i alla tider.
Är inte det som lyfter sig med trotsigt krav
och det som nått sin topp och långsamt nedåt glider
blott vågor, stigande ur samma stora hav
och sjunkande tillbaks i havet vad det lider?






19 december 2015

Fadoprofiler – sammanfattning

Serien med ”fadoprofiler” som avslutades med Amália Rodrigues omfattar 101 namn enligt nedan. Texterna är med undantag för den som Gisela João (nr 91) hämtade ur min bok Fado – en vägvisare till musiken och musikerna (GML Förlag), lätt redigerade och kompletterade med länkar till Youtubefiler så att den som så önskar kan höra hur musikerna låter.

Kopia i kakel av Jose Malhoas målning O Fado.


Många andra musiker kunde naturligtvis ha fått plats ­– inga nämnda, men sannolikt många glömda. I boken presenterar jag ytterligare cirka 120 stycken. Men allting måste få ett slut. Den som vill fördjupa sig i fadon och många av dess viktigaste utövare har ändå ett rikhaltigt material att ta del av.

Inläggen har mötts av ett höst varierande intresse. En del har haft mycket få läsare, andra har fått många och återkommande besök. Rent allmänt kan sägas att
1) de profiler som funnits med länge har i genomsnitt flera läsare än de nyare
2) bloggens besökare verkar mer intresserade av yngre (nutida) musiker än äldre
3) de som kommer till tals med utdrag ur intervjuer har väckt större intresse än de som bara beskrivs.

Cristina Branco.
Mest lästa har profilerna om Cristina Branco (nr 22, cirka 300 besök hittills) och Ricardo Ribeiro (nr 20, cirka 150 besök) blivit. Här är hela listan.

1. Ercília Costa, 22 september 2013
2. Joaquim Silveirinha, 29 september
3. Jaime Santos, 29 september
4. Berta Cardoso, 7 oktober 2013
5. Cuca Roseta, 11 oktober
6. António Menano, 13 oktober
7. Lucília do Carmo, 19 oktober
8. Joaquim Campos, 22 oktober
9. Hermínia Silva, 25 oktober
10. Tony de Matos, 4 november 2013
11. Teresa Tapadas, 10 november
12. Carlos Ramos, 16 november
13. José Nunes, 23 november
14. Joana Amendoeira, 30 november
15. João Ferreira-Rosa, 7 december 2013
16. Frei Hermano da Câmara, 21 december
17. Aldina Duarte, 9 januari 2014
18. Adriano Correia de Oliveira, 25 januari
19. Mariana Silva, 2 februari 2014
20. Ricardo Ribeiro, 4 februari
21. Katia Guerreiro, 15 februari
22. Cristina Branco, 20 februari
23. Alain Oulman, 23 februari
24. Tristão da Silva, 27 februari
25. Carlos Zel, 3 mars 2014
26. Maria da Fé, 9 mars
27. Artur Paredes, 13 mars
28. Maria Teresa de Noronha, 9 april 2014
29. Pedro Moutinho, 11 april
30, Maria Emília Ferreira, 14 april
31. Luiz Goes, 21 april
32. Vasco Graça Moura, 27 april
33. Lenita Gentil, 7 maj 2014
34. Marco Rodrigues, 11 maj
35. Argentina Santos, 17 maj
36. Max, 21 maj
37. Helena Tavares, 26 maj
38. Raul Nery, 1 juni 2014
39. Mafalda Arnauth, 3 juni
40. Vasco Rafael, 9 juni
41. Celeste Rodrigues, 18 juni
42. António dos Santos, 20 juni
43. Mariza, 1 juli 2014
44. Nuno da Câmara Pereira, 9 juli
45. Teresa Tarouca, 12 juli
46. Camané, 22 juli
47. Carminho, 5 augusti 2014
48. Frederico Valério, 15 augusti
49. Madalena de Melo, 20 augusti
50. Fernando Farinha, 28 augusti
51. Ana Laíns, 4 september 2014
52. Francisco Martinho, 9 september
53. Anabela, 15 september
54. Gonçalo Salgueiro, 27 september
55. Cidália Moreira, 3 oktober 2014
56. Francisco José, 5 oktober
57. Margarida Bessa, 10 oktober
58. Alfredo Marceneiro, 16 oktober
59. Saudade dos Santos, 27 oktober
60. Alfredo Duarte Júnior, 2 november 2014
61. Margarida Guerreiro, 14 november
62. Manuel Fernandes, 23 november
63. Ana Moura, 7 december 2014
64. Jorge Fernando, 18 december
65. Beatriz da Conceição, 26 december
66. Rodrigo Costa Félix, 12 januari 2015
67. Maria José da Guia, 15 januari
68. Armandinho, 26 januari
69. Ada de Castro, 1 februari 2015
70. Miguel Rebelo, 7 februari
71. Maria Alice, 20 februari
72. José Afonso, 26 februari
73. Manuela Cavaco, 1 mars 2015
74. António Mourão, 16 mars
75. Adelina Fernandes, 22 mars
76. Carlos do Carmo, 28 mars
77. Mísia, 14 april 2015
78. Carlos Paredes, 20 april
79. Márcia Condessa, 26 april
80. Frutuoso França, 9 juni 2015
81. Maria Valejo, 15 juni
82. Fernando Machado Soares, 21 juni
83. Maria Ana Bobone, 30 juni
84. Natalino Duarte, 6 juli 2015
85. Dulce Pontes, 12 juli
86. Edmundo de Bettencourt, 18 juli
87. Fernanda Maria, 2 augusti 2015
88. Carlos Gonçalves, 10 augusti
89. Patricia Rodrigues, 16 augusti
90. Artur Batalha, 22 augusti
91, Gisela João, 28 augusti
92. António Chainho, 6 september 2015
93. Teresa Silva Carvalho, 16 september
94. Vicente da Câmara, 28 september
95. Carolina, 16 oktober 2015
96. Raul Ferrão, 22 oktober
97. Maria da Nazaré, 31 oktober
98. Alberto Janes, 9 november 2015
99. Maria Severa, 15 november
100. Fernando Maurício, 25 november
101. Amália Rodrigues 16 december 2015