Fado på lek (4): Jorge Fernando

I det fjärde exemplet från skivan Brincar aos Fados (Farol) sjunger sångaren, gitarristen, poeten, kompositören, arrangören etc. Jorge Fernando – för ovanlighetens skull en sång som han inte själv är upphovsman till. Fado Mouraria är en av de gamla fados som saknar känd kompositör. Textförfattren Tiago Torres da Silva har här tagit fasta på olika uppfattningar om fadons uppkomst, den mera vetenskapligt trovärdiga om ett ursprung där afrikansk och brasiliansk musik har haft stor betydelse och den populära synen på fadon som en havets och sjömännens musik. Lite sanning finns säkert i båda. Kompet består av Marta Pereira da Costa, portugisisk gitarr, Pedro Pinhal, spansk gitarr, och Rodrigo Serrão, kontrabas.

Jörg Fernando på spansk gitarr i förgrunden med
Guilherme Banja på portugisisk gitarr. 

Ilha dos Amores

Fado Mouraria

Text: Tiago Torres da Silva

Em muitos livro que leio

Há gente culta que diz

Que pensa que o fado veio

Das Áfricas e Brasis.

Não desprezo a teoria

Mas eu cá acho que o fado

Nasceu numa noite fria

Num convés abandonado.

Todos sabem mais que eu,

Mas eu tenho a minha ideia

O fado pra mim nasceu

Do canto de uma sereira.

Ou do pelto solitário

De um marinheiro valente

Que escrivia o seu diário

Tendo o mar por confidente.

Por isso peço perdão

A quem tanto tem estudado

Mas as fadas é que são

As madrinhas do meu fado.

Para que o fado se entenda,

Meus mestres e professores,

Não pode ser uma lenda

Ir à ilha dos amores.

Inspelningen finns här:

https://www.tugafado.com/watch_video.php?v=Y5K3WNA7R2RB

I många böcker som jag läst

finns det bildade människor som säger

att de tror att fadon kom

från Afrika och Brasilien.

Jag ser inte ner på den teorin,

men enigt min åsikt

föddes fadon en kall natt

på ett övergivet fartygsdäck.

Alla vet mer än jag,

men jag har föreställningen

att för mig föddes fadon

ur en sjöjungfrus sång.

Eller ur den ensamma hjärtat

hos en modig sjöman

som skrev i sin dagbok

med havet som sin förtrogne.

Därför ber jag om ursäkt

till alla som ser så utbildade ut,

men féer är vad de är,

gudmödrarna till min fado.

För att fadon ska förstås,

mina mästare och lärare,

så kan det inte vara en saga

att fara till de älskandes ö.

Fado på lek (3): Mafalda Arnauth

Det tredje exemplet från skivan Brincar aos Fados (Farol) handlar om att fadon ska vara ett ärligt uttryck, inte ett spel där känslorna markeras utan att bottna i personlig erfarenhet. Fado-canção, som nämns i texten, är sådan fado som inte är traditionell; den behöver inte vara sorgsen eller längtande, tvärtom finns många exempel på glad musik och lättsamma tongångar.

Sången sjungs av Mafalda Arnauth, en artist som sjungit fado i många år nu. Texten är skriven av Tiago Torres da Silva. Kompet består av Marta Pereira da Costa, portugisisk gitarr, Pedro Pinhal, spansk gitarr, och Rodrigo Serrão, kontrabas.

Chorar de Alegria

Fado Tamanquinhas

Musik: Carlos Simões Neves

Text: Tiago Torres da Silva

Não aprendas a tristeza

Sé porque gostas de fado.

Deixa que a alma indefesa

Esteja aberta prá surpresa

Que um poema tem guardado.

Não te entregues à saudade

Só porque queres ser fadista.

Entrega-te à liberdade

De teres a tua verdade

Mesmo que alguém lhe resista.

Não te dês à solidão

Sé porque ela te vigia.

Se choras por tradição,

Sabe que o fado-canção

Também chora de alegria.

Se alguém for o que no é

Ponha as cantigas de lado.

Cantar é questão da fé

E quem for o que não é

Jamais pode ser do Fado.

Och inspelningen finns här:

https://www.tugafado.com/watch_video.php?v=G3G4K4WA58GD

Lär dig inte sorg

bara för att du gillar fado.

Låt den försvarslösa själen

vara öppen för de överraskningar

som poesin har i beredskap.

Ge inte efter för längtan

bara för att du vill vara fadista.

Ge efter för friheten

att ha din egen sanning

även om någon bekämpar den.

Ge inte efter för ensamheten

bara för att den betraktar dig.

Om du gråter av hävd

var medveten om att fado-canção

också gråter av glädje.

Om någon är det som den inte är,

Är det bäst av avstå från att sjunga.

Sång handlar om trohet,

och en som är som den inte är,

kan aldrig vara delaktig i fadon.

Fado på lek (2): Rodrigo Costa Félix

Presentationen av sånger som ingår på skivan Brincar aos Fados (Farol) fortsätter här med O Pai de Todos os Fados med Rodrigo Costa Félix, som är intiativtagare till skivan. Texterna till alla sångerna är av Tiago Torres da Silva, och kompet består av Marta Pereira da Costa, portugisisk gitarr, Pedro Pinhal, spansk gitarr, och Rodrigo Serrão, kontrabas.

Tiago Torres da Silva.

Fado Menor, utan känd upphovsman på 1800-talet, anses vara den äldsta av alla fados. Utifrån den har flera traditionella fados skapats, exempelvis Fado Menor do Porto. Menor betyder moll. Praktiskt taget alla fadosångare sjunger Fado Menor, men texterna har varierat mycket genom tiderna.

Rodrigo Costa Félix.

O Pai de Todos os Fados

Fado Menor

Text: Tiago Torres da Silva

O pai de todos os fados

Chama-se Fado Menor.

Os outros foram criados

Ali mesmo au seu redor.

Seja em tom grave ou agudo

Neste fado se recita

Tudo aquilo … ou quase tudo

De que o fado nescessita.

Não tem sequer melodia,

É apenas um lugar

Onde o fadista é que cria

Aquilo que vai cantar.

Mas se uma alma se agrada

De cantar um fado triste

Faz de um nada … ou quase nada,

A maior coisa que existe.

Inspelningen finns här:

https://www.tugafado.com/watch_video.php?v=9W8518SX1S61

Fadern till alla fados

kallas för Fado Menor.

Alla de andra växte upp

just i hans närhet.

Oavsett om den är allvarlig eller gäll,

berättar man i denna fado

allt … eller nästan allt

som behövs i en fado.

Den har inte ens en melodi,

den är bara en plats

där fadistan skapar

det som han ska sjunga.

Men om själen känner för

att sjunga en sorgsen fado

som den gör av ingenting … eller nästan inget,

är det det största som finns.

Fado på lek (1): Joana Amendoeira

För nästan två år sedan, den 11 december 2014, skrev jag i bloggen om en skiva som heter Brincar aos Fados, som kan överättas ungefär ”fado på lek”. Det är en trevlig och lättillgänglig skiva, en antologi med några av de mest kända sångartisterna i dag. De tolkar traditionell fado med nya texter av den flitige Tiago Torres da Silva. Texterna är relativt enkla och rakt på sak, men när jag nu översatt några av dem till svenska har jag haft nödvändig hjälp av de engelska översättningar som skivans initiativtagare, sångaren Rodrigo Costa Félix, skickat till mig. Ett tack till Rodrigo för det.

Texterna tar upp olika centrala företeelser i fadon och berättar om dem för lyssnare som uppenbarligen inte är närmare bekanta med dem. Det är knappast utländska lyssnare som man främst vill nå med detta pedagogiska grepp. Skivan och dess sånger riktar sig i första hand till ungdomar för att intressera dem för fadon, en musik som visserligen är populärare än på länge i Portugal men ändå kan ha svårt att konkurrera med internationell populärmusik. Att sångerna vänder sig till yngre lyssnare – och används i en del skolor – verkar troligt när man tar del av de fyndiga texterna. Även andra som står utanför fadokulturens miljöer kan lära något av dem.

Jag kommer i bloggen att presentera några av sångerna med texter och översättningar samt länkar till de aktuella Youtube-filerna. Som alltid är översättningarna ungefärliga och jag har inte försökt att återge originalens rim eller meter. Skivan innehåller tolv spår och hälften kommer att tas upp i bloggen. Genomgående komp är Marta Pereira da Costa, portugisisk gitarr, Pedro Pinhal, spansk gitarr, och Rodrigo Serrão, kontrabas. Först ut i mitt urval är sångerskan Joana Amendoeira och det för fadon centrala begreppet för vemod och längtan, saudade, som Tiago Torres da Silva försöker göra begripligt för en ung publik.

A Vida Como Ela É

Fado Três Bairros

Musik: Casimiro Ramos

Text: Tiago Torres da Silva

Quando se tem pouca idade

Só se parcebe a saudade

Se espreitamos à janela

E oas vermos a mãe partir

Só pensamos em fugir

Pra baixo das saias dela.

Saudade é ter que ir prá cama

Após vestir o pijama

E sonhar com temporais,

Mas por ter medo do escuro

Ir num passinho inseguro

Dormir prá cama dos pais.

É estar com gripe ou anginas,

Encharcado em aspirinas,

E saber que os companheiros

Lá foram jugar à bola

No campeonato do escola

Mas não foram os primeiros.

É o brinquedo estragado,

É o sapato aportado

Que já não cabe no pé,

É tudo o que ao ir embora

Nos obriga a ver agora

A vida come ela é.

Musiken finns här:

https://www.tugafado.com/watch_video.php?v=1YOG268B13BD

När man är riktigt ung

kan man bara förstå saudade

om man kikar ut genom fönstret

och, när man ser mamma ge sig iväg,

bara kan tänka på att fly

under hennes kjolar.

Saudade är att gå till sängs

efter att ha tagit på sin pyjamas

och drömma om åskoväder,

men av rädsla för mörkret

gå med försiktiga steg

för att sova i föräldrarnas säng.

Det är att ha influensa eller halsfluss

och att ta kurer av aspirin

och veta om att ens vänner

är därute och spelar fotboll

i skolmästerskapen,

men utan att komma först.

Det är den trasiga leksaken,

de trånga skorna

som inte längre passar fötterna.

Det är allt som, när det händer,

tvingar oss att nu se

livet som det är.